Åkte sex timmar tåg och anlände till en plats så främmande men ändå så bekant. Lägger oss sent och vaknar tidigt. Dör över lite skånska och sjunger sing star. Blir överlycklig av att få sjunga  "Vi kommer att dö samtidigt du och jag" och sen få sjunga tills stämbanden spräcks. Åker bil genom halva Sverige och stannar i Lund. Kanske är detta mitt framtida hem, tänkte jag. Soft, tänker ni. Ja, soft är vad det är, tänker jag.