säkerhet.bekräftelse.värme.

Don't tell me not to leave right before I go
You don't even know what you're asking me to do

Vaknar och inser att jag inte är i mitt rum. Bredvid mig ligger världens finaste pojkvän. Hör hans djupa andetag. Känner värmen från honom. Vågar inte röra mig i rädsla av att väcka honom. Vi sover i en säng som är gjord för att sova ensam. Vi sover i ett rum utan fönster. Jag har ingen aning om det är morgon eller natt. Det enda jag vet är att jag är trygg här. Tack för att du står ut med mig. Torkar mina tårar. Håller om mig.

Det är så tragiskt. Att man blir så svag. Önskade att ett samtal innan läggdags skulle fylla den tomheten. För vill verkligen inte sova ensam i natt. För vill verkligen aldrig någonsin mer behöva sova ensam.

Jag som nästan hoppats på att du börjat blogga igen ;)

Aaw <3