jag önskar att jag kunde ta ut och visa dig mitt rena och uppriktiga hjärta

Så... min korta men väldigt sköna bloggpaus varade i fyra dagar. Behövde en paus från allt o alla. Kände mig grymt oärlig på bloggen. Så körde old school style med papper och penna, lösenordsatte bloggen och skrev ner allt. och nu känns det ganska mycket bättre.

Sant, det var kanske väldigt dåligt agerat av mig. Att bara sluta svara när ni försöker få tag på mig. Skulle kanske sagt till att jag antagligen skulle försvinna för en stund. För jag skulle nog göra som jag gjorde, att ta en paus från allt. Förlåt att jag är så ... tpl.

Nu har jag orsakat det glappet i en så fin vänskap, och det glappet kommer nog aldrig försvinna. Nu har jag iallafall pratat med en. One down two to go. Det där med att man känner bättre efter att man har pratat, funkar tydligen inte för mig. För jag insåg det jag har försökt att förtränga. Att allt var bullshit.


När en människa blir skjuten, flyter blodet.
När en människa blir sårad, faller tårar