haha tydligen måste detta fält fyllas i för att jag ska få tycka och tänka
Hej nu är jag redan tillbaka. Rastlösheten smyger alltid in på nätterna och än en gång ligger jag i sängen, lyssnar på kent och stirrar mot väggen. Allt är så.. lugnt. Tyst. Ensamt. Framtidsångesten tar död på mig snart. Vad ska jag bli? Vad ska jag plugga? Var ska jag plugga? Hur ska du bo? och det forsätter. Frågorna slutar aldrig komma. Jag kvävs av alla frågor. 
Jag misstänker att jag börjar bli tjatig och upprepande. Önskade att livet hade mer att erbjuda. Önskade att mitt liv var tillräckligt intressant att den skulle kunna skrivas till en bok. Men sådant händer aldrig eller hur? Så nu har jag tre önskningar. Till att börja med att det ska hända något i mitt liv. 2. Imorgon ska jag se Kent och skulle få glädjetårar om Håll ditt huvud högt spelades. 3. Mina föräldrar slutar bråka.
Jag misstänker att jag börjar bli tjatig och upprepande. Önskade att livet hade mer att erbjuda. Önskade att mitt liv var tillräckligt intressant att den skulle kunna skrivas till en bok. Men sådant händer aldrig eller hur? Så nu har jag tre önskningar. Till att börja med att det ska hända något i mitt liv. 2. Imorgon ska jag se Kent och skulle få glädjetårar om Håll ditt huvud högt spelades. 3. Mina föräldrar slutar bråka. hjälp jag vill bort
[Infoga valfri text om tonårsångest/ ensamma nätter/ bekräftelse/ samma nätter väntar alla]
allt går jättesnabbt och snart dör vi
Konstigt nog har jag redan varit hemma i tre veckor och allt går jättesnabbt. Regnskurar blandat med glimtar av sol, tjugominuters långa kvällspromenader från jobbet och varje natt pratar jag med han som har världens tryggaste röst.